Min lookalike



Läser på GP idag att Ove Sundberg finns. På riktigt.

En spontan känsla flyter upp till ytan om att jag också vill ha en lookalike. Gärna en lite halvkänd sådär.  
Jag brukar få höra att jag alltid är lik en "kompiskompis" men droppen var när jag fick höra att jag var svinlik "en jag känner" och personen i fråga var en man.

Så nu fördriver jag lite tid med en egenknopad jakt på min "likasombär"-frände. I min jakt på denna dyker ju andra mer kända upp som: Boxerrobert/Westling, Cousin Itt/Ristenstrand, Kluft/Gollum etc. Men inte kommer jag kunna hitta ngn i den ligan.
Så är det någon som hittar en lookalike så kan ni väl hojta till.


Och Fredag är det idag också. FANtastiskt. Jag jublar i hela mitt väsen.
Och dra en runda på krogen skall vi göra också, jag, frida, sara, jessica och maria.
Vi tänkte unna oss och bli lite odrägliga, såhär i Oxtider.

Trevlig helg!




Whitetrash lyser upp mitt vintermörker.

Glöm Cops och krimsidorna i Hemmets Journal, jag ägnar mig numera helt åt världens bästaste serie just nu.


The return of the wordpooper.

Vem försöker vi lura egentligen? Jag håller mig borta från allt som har med blogg att göra för att jag känner att jag inte har något vettigt att skriva och ni, ni håller er borta för att jag inte skriver något vettigt.

Men likt en "vårochsommare" dyker vi, tillsammans, upp igen. Lika härligt onaturligt som 40 plussarens Zumbapass.

Och från mitt håll med nya skrivarkrafter. Och från ert håll, kanske med en lätt tristess kring att det finns så mycket onödigt skrivet här i världen (se exempel bibliotekstjuven på svt) , att ni likväl kan stå ut med mig. 

Grattis till oss alla!


/h.








RSS 2.0