Fanfar!

Igår fyllde denna eminenta dam år. 24 närmare bestämt. Detta firades på "Världens" med öl.
Och som sig bör ska hon givetvis hängas ut till allmän beskådan.

image61

Namn: Linda Bergman
Ort: Är liksom jag bosatt i Peking stad.
Ska bli när hon blir stor: Kvalar in under fliken "Media" på Arbetsförmedlingen. Vilket innebar att chansen för jobb var/är = 0. Det fick vi förklarat för oss under en arbetsuppmuntan dag av en representant från Arbetsför.  Kan man gör annat än älska dem? 
Allergier:Självförvållade. Ja hon är en vegiterian alltså...
Roligaste minnet: Chipsskål incidentent. Ja, jag vet att du hatar att jag tar upp detta linda men den innehåller en för stor dos humor för att den ska kunna suddas ut från min näthinna! 
Smeknamn: Lindo in the sun. Långt och gott.

Hoppas tulpanerna lever än!

Over and out.
hannan.


Tisdagen den 26 februari..

..är precis så tråkig som den låter. Idag vaknade jag med huvudvärk, men det var snabbt fixat med en frukost bestående av kaffe och alvedon. Därefter tog jag pekingexpressen till min hyresvärd och lämnade in uppsägningen på min lägenhet. Fick faktiskt lite av en klump i magen. Vissa menar att man som människa inte ska fästa sig vid materiella ting eller ännu värre: låta det få en egen plats i sitt hjärta. Men det ger jag blanka i, min lägenhet, min borg, har varit ledorden för tiden på enebygatan 15 C. Ett fantastiskt häng om jag får säga det själv. Synd att det f o m 2 juni kommer vara slut på det...(Mer dedikering till detta extravaganta tillhåll med Hanna Öberg på dörren kommer vid ett senare inlägg.)
Vart var jag i berättelsen om 26 feb nu då...jo, därefter åkte jag till praktiken. Det första jag möttes av när jag steg av bussen var en oerhört otrevlig sidvind med ett lika otäckt småregn som nafsade på min nacke hela vägen in till kontoret. dagen började bra.
och så har den hållt på sedan dess. Enda ljuspunkten idag än så länge var när jag skulle ta mjölk till kaffet och upptäckte att det blev över flera köttbullemackor från guidmötet jag var på igår. Ett möte som förövrigt var galet. Ett gängt män av det förhistoriska gardet och jag och min kollega, vi kan kalla henne veronika. Stämningen i konferansrummet var väldigt mkt av "klappa på huvudet." Men vi gav oss inte, jag och veronika. Vi utnyttjade istället våra högre positioner inom museet och manglade över dessa guider istället. Var lite små kul faktiskt. moahaha..
Vid 11 var det dags för mig att sätta tänderna i finska vinterkriget och svenskarnas roll. kul.

En kul grej till som har hänt idag, jag har insett att min arbetstelefon (som jag först inte fattade att jag hade, där den stod bakom dörren) har exakt samma signal som den hos min kollegor på Wernham Hogg. Yeah! (Sug på den edstreomen som har jobbmobil)

Och nu medan jag suttit här, har jag insett följande: att det är tråkigt utan en påstridig labrador, att det arbete jag la ned förut på att fylla på kaffe/choklad maskinen var helt överflödigt eftersom det 5 min senare kom en gubbe och fyllde på den. Och så har jag kommit på att jag nog redan nu måste börja se mig om efter jobb, om jag inte åker med stina (som jag typ redan lovat) till alperna och säsongar en sväng.
Hepp nu måste jag dra
Jas 39 Gripen hojtar 

han ob a 

image59

ps. kolla in garreth, jag visste att han hade ett öga för mig...

bitchslap i min feja

ja det borde jag nog kosta på mig. Jag har varit dålig människa, ingen uppdatering/gradering/censurering av mitt privatliv på länge. En vecka närmare bestämt. Men jag har haft annat för mig. Som att dricka 6 koppar kaffe (ja menar är det gratis så,) läst om varför krigstekniken inte stannade vid brevduvor, varit viktig på morgonmöte, förtärt den spanska paradrätten tapas och klappat en pensionerad labrador vid namn Daisy (Som förövrigt nu ligger på golvet här brevid mig och stirrar oroväckande mycket på min lunchmacka.)  

Annars har det inte hänt mycket mer och jag känner nu att jag går på reservenergi. Jag vill bara ha SOMMAR och vara färdig...
Fast dagarna här på praktiken är ganska skojiga, har en hel handfull av människor på vilkas bekostnad jag roar mig själv. Ja, jag vet att det finns en risk att jag ställer mig själv i ett stort motljus men ni skulle tillbringa en dag här. Jag sitter och myser varje dag, speciellt vid fika tillfällena. Vilka diskussioner människor i kulturvärlden kan ha!

men men nu måste ja dra. Daisy har flyttat sig otäckt nära min macka nu. See ya!

hannie.

 


Come on barbie, let´s go party

Efter en veckas praktiserande, ävne kallad slaveri pga frånvarande ersättning, gjorde jag en efterlägtad comeback. Jag hängde i soffan hela kvällen och tittade på Woodys matchpoint som förövrigt är en av de bättre filmerna jag sett på länge.  
Lördagen började bra, om man bortser från den lilla kaffeincidenten då jag slog i fil i mitt kaffe istället för mjölk. Kaffe med Jordgubbsfil är så underskattat! Sedan gjorde jag en repa på stan och checkade läget.
Vid sju tiden var det dags för mig att åka till linkan och emma pämma...
image56
...för att insupas i melodifestivals glittret och glamouren. Kvällens den-här-låten-ska-gå-vidare-om-jag-så-måste-dansa-naken-hos-kvarterets-pizzeria var (passande): Kebabpizza Slivovitza. En höjdare!
Därefter blev vi båda två lite på lyset och eftersom kvällen hade utlovat kvalitetsmusik så slutade det med ett rejält fuldansande till Paradisios gamla dänga: Bailando. (Som emma förövrig kan utantill)
Därefter utgång till nationernas hus, där vi hade kul. Som ni kanske kan ana, missade jag tåget hem och fick tillbringa natten i en bäddsoffa av det klädsamma tyget skottsrutigt. En given succé.

På söndagen blev det lite träning med Kuhlinan och mera kvalitetstid med min kära soffa. 
Och idag har det varit mycket av det här:
image57 

och väldigt lite av det här:

image58

Til we meet again!
hannie.
 





Fredagen den 15 Februari

Jag har nu i exakt en veckas tid uppehållt mig inom militärtområde i ett hus med anor från 1983. I och med det har jag då också börjat få en fragmenterad bild över hur Arbetslivet kan tänkas bete sig.
Min kanske främsta Aha! upplevelse av en veckas praktisering är att mina misstankar rörande den institutionella  företeelse som infinner sig under tidsramen av två kvartar varje dag. Jag talar då inte om Svenska Flygflottijens helikopterskolas fanfar som varje dag vid tio truddiluttas ut för allmännt gehör på basen. Inte heller om det Camp av förstaårselever som verkar uppslutit sig strax utanför mitt kontors fönster. Nej nej.

Jag talar naturligtvis om Fikastunden AB. Och som vilken myndighet som helst har även denna rutiner som ställer vissa krav på sina arbetare. Krav/kriterier som framförs på bästa tänkbara sätt genom små meddelanden utplacerade på bästa tänkbara ställen. Som insidan av muggskåpet tillexempel. Meddelanden som vänligt men bestämt talar om för dig att du ska "diska muggen efter dig." Eller vid slarv:  "din mamma jobbar inte här." Ett enkelt sätt att slå undan benen på eventuella utbrytare och störningar av ordningen.

Som medarbetare bör du också uppmärksamma de osynliga "paxningarna" av de platser som finns till förfogande i det rum där diverse förtäring av söta saker sker. Som praktikant kan det vara svårt att se dessa "paxningar" vid de första dagarna, men du kommer snart bli varse om vilka platser som hör till vilka sittdynor.
Personligen gjorde jag det enkelt för mig och körde med ren potatis i gratängen och frågade helt enkelt hur hirarkin i det landskap av pinnstolar förhöll sig. Min egen plats blev på kanten längst ut, så jag riktigt får känna  på känslan av hur ett äkta utanförskap kan kännas. Trivsamt!

Ett plus fick jag förklarat för mig också är att man på fredagen tar med sig något "fikbart." Det naturligtvis upp till var och en och ingen förväntar sig det egentlligen men ville man fortfarande bli tilltalad till så var det det som gällde.
Så jag får väl bjuda på ngn gammal kaksort a la stenkaka från högstadiekokboken.

Ha en spektakulär helg hörrni!
Adjöken
hannie.
 


12 veckor.

Saker som bidragit till att praktiken är lite roligare än vanligt.

"Det var mig allt ett par vackra golv ni har här."
"Hanna titta; här har du ett bevis på att människan härstammar från aporna."
"Hallå X, skynda dig och kom! Nu går den där snygge karln från avdelning JAVHDMDGDAHSDGFAKS?! över gården."
"Ja är det resturangen?Ja hej, nu har det blivit fel igen. Jag beställde gröna vindruvor INTE röda."


The Apprentice

image53


Japp idag började jag min praktik vid det museum jag fått praktik vid, där jag ska vara med i förberedelserna inför den stora renoveringen.
Vad har jag blivit utsatt av under första dagen då? Jo hanna banana har bland annat haft stort morgonmöte (med det sedvanliga kaffet i högsta hugg) där jag spontant talat om vad jag är för person och hur den framtid vars karaktär jag egentligen inte har en aning om ser ut. Jag har skruvat ihop det skrivbord som de närmsta veckorna ska bli min idékälla, druckit 4 koppar kaffe, börjat läsa in mig på svenska flygvapnets historia och hängt lite med Viggen, Bananen och Mustangen. Och på tal om det, varför döper man en attackhelikopter till "Bananen"? Låter mer som ett namn på en dagisavdelning eller ett smeknamn på någon vars längs är många centimeter över havet.
Det var det mina damer och herrar, kockar och konfirmander, nu ska jag kasta ett öga på "Cops", snutbrutalitet när den är som allra mest underhållande.

ta Göran med er!
hanny.

Ps. Fredrik, jag håller tummarna för dig imorrn. Känn ingen press men jag klarade det på första försöker så du har ju lite att leva upp till.. Ds

Ett lass kommer lastat....

med hanna här igen!
image51Har precis kommit hem från ett pass med tillhörande svettningar på Friskis och Svettis nere på stan. Var sjukt osugen på att göra ett pass kl 11.00 en lördag men är imponerad över att jag ändå bestämde mig för att genomföra skiten. Men hela dagen, och passet, gjordes när en av småfolket öppnade dörren in till salen och bröt avslappningen genom att han förkunnade för alla inklusive sin mamma att hon var tvungen att komma för han var "bajsenödig". Man kan säga mycket om en 4 åring men det där med att isbryta det kan dem!

Helgen började också bra med att min goda vän Linda igår kläckte ur sig; men du, du ska inte med till Lnkpg och rean som Acne har. Sagt och gjort. Fanns en hel del schyssta grejjer, Acne åker tydligen runt till utvalda platser i Sveriges rike och säljer av det lager av 2007:s kollektion. Skitbra. Jeans för 500, två för 800. Själv var jag tvungen att snåla så det blev inget för min del men linda uppgraderade sig lite inför praktiken m en toksygg kavaj och ett par schyssta jeans. Och Matilda om du läser detta; de kommer till Uppsala till nästa helg, hett tips!
Sedan hem. 1 timmes promenix och sedan dejt med Malin på fräcka,the place to be.

Vad som lördagen vidare kommer att bjuda på vette katten, men den har börjat bra med att jag nu befinner mig i kafferus. Kanske borde jag nu gå upp till grannen ovanför och läsa lusen av dem, fan alltså. Lika bra att dra historien. Igår kväll började det med att det verkade som det skulle hållas en liknande förfest i lgheten ovan min. Fine det kan jag ta, ja menar jag är ju ung själv och blygar själv inte för att spela 047:s Ping Pong på högsta volym när tillfälle ges.
MEN, antingen har de skaffat en dansmatta och någon på 250 kilo har beslutat sig för att knäcka rekordet för HELVETE vad det dunkar. Och gungar, tände ljus igår och flamman fladdrade!
INTE NOG MED DET. Vaknade kl 04.05 av samma gungande, dunkande i kombination av musik. Och det återkommer minst en gång i timmen. Jag får tuppjuck.
Slutar de inte snart, tänker jag inte vara den som är den utan gå upp dit och bjuda in mig själv. Då får dem så de tiger.

Smell you later
Christian Slater

Hanna.


Långt tid, mycket sett, inget hänt.

Häääjjjäää!
som rubriken skvallrar om har det gått en tid sedan visade sig någonslags livstecken från mig. Men jag lever.
Så det är väl bara att ta det i vanlig ordning: skolan, går bra. sängen gör det som krävs och förser mig med min skönhetssömn. Grannen Kurtan är lika trevlig som vanlig. På måndag börjar praktiken= spännande att göra ngt helt annat. Tråkigt är att alla klassisar nu börjar droppa av och bege sig till olika orter runt om i landet men de kommer ju komma tillbaka om 3 mån och vad klagar jag egentligen över; desto mer platser att slagga på om jag skulle få för mig att göra en riksomtäckande roadtrip. Men ändå lite tomt kommer det att bli, får la dra och införskaffa nya kamrater att terrorisera. Eller om någon vill komma och hälsa på får de gärna göra det!

och det var mitt skvaller om mig själv.
Nu ska jag slänga mig i soffan och kolla på en Sean Penn i taighta jeans och en Gary Oldman i skinnväst. Kan slå hur fel som helst...Men först!;

Dagens Kaka

Semla

image49

Vore väl en synd om man inte uppmärksammade denna ljuva sötsak som man aldrig kan få mycket av!
En dag hade den igår och det är den värld, ja menar herregud: vill man inte bara dyka in i bilden och dö av en sockerchock?! 

Ta hand om Er för glöm inte; ni får bara en kröpp (kropp)!
hanoba


botoxar mig till en ny image

ja nu har jag äntligen tagit tag i mitt liv och börjat reda upp det häringa bloggnystandet...framtiden får utvisa hur det kommer sluta..

may the force be with you

hanna.

image48
Ps. vem behöver botox egentligen....det handlar bara om inställning Ds.

Nä jag är inte bitter..

Det finns vissa människor som om man som jag kan bli väldigt impad/avis på. De personerna tycks alltid ha 1000 järn i elden och ligger ständigt i framcut. Men det jävligaste med dem är att de alltid är sådär mycket bättre, snyggare, smartare, hypade, roligare, hyggligare, genomtrevligare och mer framgångsrikare. Det är dem personerna som tex kan ta en gitarr, sätta sig i ett hörn för sig själv, slå an ett akord, sätta igång och börja skråla.Vilket ALLTID resulterar i att alla personer närvarande på festen atomatiskt dras mot personen ifråga som flugor till skit. Detta gör då att en uppmärksamhetstörstande egoist som jag som inte besitter "i centrum" egenskapen blir sjukt avis och väljer att stå och sura i ett hörn. Så ni som känner er berörda kan göra det nu. OCH det värsta är att dem själva är ovetande om det! Det för inte saken bättre, hellre en skrytmåns så man atomatiskt är legitimerad att tycka oerhört illa om än att en person är sådär genomtrevlig att man helt enkelt inte får hata dem. 

Och varför gör jag en ansats (numer svenskans bästaste ord!) och väljer att skriva om, ursäkta språket,  jävligt lyckade människor och min avundsjuka gentemot dessa. Jo, igår hade vi en föreläsning med just en sådan person. En kvinna som, vänta ska försöka hitta rätta ordet...Bubblade av energi. Kändes som om vilket projekt hon än gett sig in i hade gått fantatiskt bra, kul. Kul när det går bra för folk...
Nä det hela handlar om nog mer om min totala oförmåga att vara lite mer lyckosam än vad jag är. Men hey! tips från coachen; är man inte lyckad så kan man ju alltid låtsas att man är det! Det ska jag nog rikta in mig på...

Nä ska jag gå och kolla inköpen jag gjorde på stan förut. Jag och Ämma var lite busiga och gjorde en skolk från ekonomi och budget föreläsningen. Plånböckerna skavde. Så nu sitter jag här materiellt mer rikare då ett par skor och en tröja inhandlades. Kanske ska jag gå och börja eventuelltladda genom att äta och eventuelltsminka mig då det eventuellt blir aktuellt att dra till Lnkpg i kvällningen.

Dagens Kaka

image42

Känns som given i sammanhanget. Vem behöver en fejksiare via telefon (som tar alldeles för mycket betalt) när man kan bli spådd vid närmsta kines?

so many souls, so little disco time
hanny.

RSS 2.0