Jag skall göra kaos med han.
Jag ska göra "kaos med han."
Kul att NRK (Norges svar på Svt) är i Malmö för att rapportera om mannen som skjuter och väljer att intervjua killen med allt annat än Robin Hood-spirit.
Lite framtidsutsikter och nya bekantskaper.
Mina pannband i kulörta färger!
Torsdageftermiddag är en tid jag uppskattar. Då vet man att det är fredag imorgon (eller också blir man snabbt varse om detta när man får ett mail döpt "tjuvstart på fredagen" från kollegan F innehållande en fredagsfräckis.)
Aldrig någonsin har en veckan gått så fort som denna. Vecka 43 gick till historien, inte bara som emmas italienska vecka innehållande enbart mat från Italien, utan också som veckan där nya bekantskaper utvecklades.
Jag träffade nämligen på Solveig igår. En stor kvinna i övre medelåldern med färgat oranget hår, ett yvigt kroppspråk och ett språk av en socitetstant. En kvinna som vart med om det mesta visade det sig.
Fråga mig inte varför Solveig valde mig eller jag valde Solveig. Jag antar att det är det som kallar livets nycker.
För notering: Solveig heter Solveig och nej, hon var ingen alkolist utan en "Tidsmiljonär" som hon kallade det själv..
Nä nu måste jag dra, det vankas Kickoff med GAIS Bandy.
Ni vet vem ni/
h.
Konsten att göra en dr jekyll och mister hyde.
Mina fillisar!
Ibland ifrågasätter jag mig själv starkt.
Helt oberoende av varandra har nu 4 personer frågat mig om jag är med i P3s morgonpasset. Så härmed gör jag ett dementerande, nej det är inte jag som är Hanna Hellqvist.
Ni är la för goa.
Första samtalet jag fick om detta var i och för sig ganska humoristiskt. Jag var på väg till jobbet en augustimorgon när min vän Emma ringde mig och frågade mig om hur det var att äta frukost med Ernst Billgren. Givetvis kontrade jag med total oförståelse. Det var år 2008.
År 2010 har inget ändrats.
I lördags fick jag återigen höra att min röst tydligen är lik hellqvists. Och så fick jag frågan om jag gått på ett av göteborgs gymnasium för 2 år sedan.
2 ggr på en kväll var jag alltså någon annan. Inte annat än att tankarna drar iväg till livets mening och varför jag finns när ens existens gång på gång ifrågasätts.
Men jag gillar´t, ska jag vara ärlig så kan det ibland bli lite mycket att vara mig.
Då kan det vara enkelt att göra en Dr Jekyll och Mr Hyde, byta om lite grand.
Ni vet vem ni saknat/
h.
All i want for christmas..
larmtorget, gamla stan, göteborg, billingehus och slätta.
"För att veta vem man är och vart man är på väg, så måste man kika över axeln för att se på det som varit" var det någon klok människa som sa till mig en gång.
Eller också var det v.36 ordspråk i kalendern, kommer inte ihåg.
Själv tittar jag på de senaste 11 dagarna och inser att jag det senaste levt lite av ett Djingis Khan-liv.
5 städer på 11 dagar.
Berest, världsvan och klok skulle man kunna tro. Men nej.
Jag har i allafall träffat på både härliga och lite mer tveksamma individer. Eller vad sägs om den pendlande sjuksköterskan från Växjö som såg mig som sin personliga "Fråga Olle" eller den härligt ärliga damen på X2000 som ansåg att jag nog var lite för ung för försäkringsbranchen. Ha!
Men sedan har jag ju träffat härliga väsen också. I Kalmar hos Enestigs med de bästa av vad livet har att erbjuda.
Och i Sthlm träffade jag på de gamla klassiskerna iform av Plödmaa, beggren och larsudd. fantastiskt.
Och i fredags var det mittregionsträff med jobbet ("ha ha, tur att man inte hamnade i söderöver- i underregionen" som kollegan F konstaterade.") Och kvällen innehöll precis det som tänkas kunde. Någon blev för full och fick gå lägga sig vid 20, en annan raggade runt ohämmat, vissa pratade allvar och någon spillde rödvin över bordskavalijen. Personligen satt jag som ett ljus och gjorde inget av detta. fast kanske en och en annan vattenspridaremoves på dansgolvet blev det nog.
Nu är det mitt i veckan och jag skall strax in på möte om ngn ny hemsida som man kan spåra
stulna saker ifrån. High Life.
Ni vet vem som är ert ljus i mörkret/
h.
Det finns nog en gud...
Dagen mitt i vecka 40 och hon som gav mig liv ett år äldre.
Mina streck i cellväggen!
En uppdatering har länge varit på sin plats men efter diverse olika omständigheter så tycks har den uteblivit.
Men nu kände jag att det var på sin plats. På mor´n mins födelsedag och allt.
Och eftersom varken jag eller pappa är hemma den dag så var det upptill min ena broder att ordna med present och blomma. Vilket jag måste medge, skrämde mig lite grand. Men tydligen ordnade han det fint, om man bortser från den lilla petitessen kan kalla gratulationskort. En dödskalle i sammhet med ett silverfartyg på.
I helgen blir det åka av. Då blir det Kalmar för egen del. Till Enestig. Kan bli hur bra som helt för levern.
Til we meet again!
Ni vet vem ni vill/
h.
