..ännu en onsdagkväll och vad finns att se på burken? greys anatomi, världens mest överskattade serie just nu. blä, ja menar om man nu har en buget på typ 500 miljoner då tänker man väl inte "äh vi lägger det på ytterligare en sjukhusserie med karaktärer som är lite fyndiga och sammanknyter varje avsnitt med äkta amerikansk sensmoral." och om man nu ska göra en serie, gör då för sjutton som CSI och occupera hela veckans alla dagar, så att INGEN undgår tortyren, blodet, kropparna och köttet. Gärna tillsammans i en enda gegga. Tack gode gud för kanal 6 och "Cops," där kan vi snacka skön kroppslig brutalitet i sin ädlaste form. Jag menar man kan ju inte annat än göra vågen och skrika i fasett när männen i blått utdelar flygande maror till höger och vänster på pensionärer, tonåringar och rent allmänt andra kroppsligt mindre människor. Och tack alla underbara människor a la pundar-style som aldrig tvekar en sekund att anmäla varandra, vilket slutar i att dem båda får rista streck på cellväggen och vips skapat sig en kalender lite så där "gör det själv, panduro"-aktigt. Jag vill också tacka gud för "Girls of the playboy mansion" som tar död på all mina tvivel som jag någonsin har haft kring min hjärnverksamhet och de eventuella bortfallen av hjärnceller.
 Och på tal om tid, nu ska jag dra en stilla vals över till soffan, sjunka ned och försvinna ett tag. Där i  de "kvarglömda smulornas" land ska jag återta makten och åter kröna mig själv till drottning av seriös chillning.   

Dagens sötbröd:
Blåbärs muffins


Här vill jag bara tillägga, det är så sjukt överskattat med egen plockade blåbär! Kommer fortfarande ihåg när min kära mor lurade ut mig i Nordskogen med gummiboots, hink och alldeles för litet tålamod. Resulterade i: säkert 5011 miljoner mygg bett, en konstant oro bottnad från minnet av den gången i mina barnaunga år när picknick m familj  vankades och vi blev jagade av älg i naturtrogen storlek. Så från och med den gången har jag, efter moget övervägande, tagit en ställning är jag numer när det vankas bak av blåbärmuffins går på bärplock i kyldiskarnas vinterbeklädda skog.  

ja just det, sug på den här:

vill man inte bara gå och gräva ned sig i den här och försvinna? Jag har bestämt mig, så här ska jag bli när jag blir stor...

...och för att undvika misstolkning, av bland annat min bror fredrik, så vill jag poängtera att det är alltså inte så här jag menar att min framtida person kommer se ut:


Ha det gött
käka kött
er allas favorit hanna.

...med en smått ironisk ton men vad jag tror så låg det lite allvar i uttalandet av brodern min, fredrik, idag när yatzyt letat sig fram och mamma lite smått tjatat på honom halva dagen om att han skulle öppna teoriboken.
Vad har hänt sedan sist då?
Jo Hanna har bland mycket annat hunnit med att mer eller mindre tagit kontakt med sin protestantiska sida genom att vara närvarande vid kusinen Eriks konfirmation. Konfirmation.. det är ett mycket spännande moment måste jag bara få tillägga. Jag trodde jag hade koll på detta moment genom den egna erfarenheten som infann sig för alldeles för många år sedan.Men tvi fick jag!Konfirmation är en sådan där händelse man tror att man har koll på, lite ungdomar i vit nunnedräkt, en präst som verkar ha alldeles för mkt fritid och som passar på att ta tillfället i akt för att värva lite nya medlemmar till församlingen, kollekt (som man aldrig har pengar till men som man på ngt sätt alltid lyckas skramla ihop lite mynt till och lägger i det som om det vore en 500-hundring för att mörka ens snålhet) och vad är en konfirmation utan kvinnan vid orgeln?  
I mitt fall räddade orgelkvinnan hela den tristess jag på förhand trodde jag skulle få uppleva men när jag väl stod där och påbörjade insjukningen till mitt dagdrömsland så blev jag snabbt tillbaka dragen av en C betonad "Måne och Sol." Och sedan gick det aldrig att få stopp på henne! Blev sjukt inspirerande så det var bara att dra sin vers till psalmen och sjuda liv i de gamla stämbanden.Oh shit vad vackert det var!eller ja..tills min tondöve bror (som hatar den sången efter plågsamma konfirmationsminnen) betämde sig för att joina mitt redan lätt ironiserade sångförsök, vilket resulterade i att han sjöng mig ur balans och sedan kom jag aldrig in i matchen igen. Men orgelkvinnan rubbade han inte med sin kråksång iallafall..synd..
Sedan var det ju en föreställning bara att se min kära fader, fadder´n till kusinen, göra en handpålägging (och här finns det inget utrymme för feltolkning, det var enligt konfirmationens programblad just en handpåläggning som genomfördes) ihop med prällen, en kvinna som ingen visste vem hon var eller var hon kom ifrån och eventuellt var killen med huvudet i det blå också närvarande men det har jag inga säkra källor på..  
Och för dig som fortfarande är lite skeptisk över denna lilla anekdot tagen direkt ur mitt ganska osnygga och ocensurerade liv, lugn jag har allt på bild:

Fredriks kran, Alfreds armar och Saras nuna är glada att närvara på konfirmation och
framförallt mycket intresseradeoch engagerade!


Ja, mitt förtydligande förklarar situationen...eller ja..Tips från mig: Samla ett gäng kamrater prova på att spela "vem är vem i konfirmationen?" ett alldeles förträffligt spel som garanterat är en stämningshöjare när festen dalat. Obs, utgå ifrån denna bild...


en tredjedels släkt plus ngra norrmän..let´s party!!

Ohhh dagens kaaaaakkaaaaa na na na NA:
Bulle

Ja,en beskriving behövs väl här egentligen inte för detta är ju ingen kaka som blygar,  öm en säger..
En stark going som har en sjukt stor retropotetial och ger sjukt stor utdelning duktighetspoäng vid bakadet av den lilla läckerhäcken.

Hepp nu när har jag redovisat lite mer om vad jag fördrivit tiden med hemma på bygden, ska jag gå och slänga på det ukrainska bidraget och dansa som om ingen såg mig..
Chilla chilla med tequilla (ja jag kan stava till tequila men det rimmar goare med felstavning..)
hannan. 
 

Hej alla som längtar lite extra efter mig! Här kommer en lägesrapport om vad som än så länge har hänt under min vistelse i trivsamma, blomsterskurdbärande Källby:

Onsdag
12. 45- 14.00: "kvalitetstid" avsatt, som inkl en kopp kaffe och genomgång av tågresa med modren.
14.30-16.30: Inhandling av diverse "livsnöd-vändigheter" samt en del medicinska på apoteket. Gick bra, likt de VIP kunderna vi är så var det bara att gå direkt till kassan. Blev nästan lite besviken, fick inte ens köa lite, kändes så där eftersom köandet på apoteket ofta är ett måste. (obs detta ska läsas med en ironisk underton.)
17.00-17.15: Inväntning av fadern, som innan han hoppar in i bilen ska ha hunnit med att plocka ned sina gamla matlådor, fixa solglasögonen och dricka upp det sista ur filmjölkspaketen på stående fot. 
17.30-18.15:Jag bestämmer mig helt utan eftertanke att jag ska ut och springa. Får med mig brodern som kommit hem från skolan, vi springer, Fredrik får håll och tycker allmänt synd om sig själv i 3 kilometer tills jag likt den vilmarksmänniska jag är får nog och ger honom en större sten att hålla i handen som motverkar den tryckande känslan i sidan. Fråga mig inte vart jag lärt mig det, förmodligen är det som min morfar alltid brukar säga: "vedertagen praxis." En fras som han använder sig av när han ska förklara, enligt honom, helt självklara saker som att man har tio sekunder på sig att köra när trafikstoppet växlar från grönt till rött och att dessa tio sekunder då infaller under den tiden som stoppet visar gult. 
Förmodligen funkade mitt genidrag eftersom Fredrik efter en stund mummlade ngt likt "smaka på lakrisen," (vilket syftar till fartränderna som uppstår när trampar gasen i botten och släpper på bromsen vid starten av när man kör bil) la sedan de 1.20 cenimeter långa benen på ryggen och lapade iväg likt den älg han är. Såg sedan inte honom förrän 3 kilometer senare, sittandes hemma.
18.15-22.15: Duscha.Klämma pormaskar.Äta.Teven."Riskudde" uppvärmning.Sova.

Torsdag
08.00-09.00:"Trivsamhetsfrukost." Vilket innebär få tillfällen då alla äter frukost på samma plats, samma tid. Innfaller typ var tredje/fjärde månad. Fredrik och jag gnäller över att vi inte vill vakna till  "Morning has broken" med Cat Stevens längre. Detta leder till en mer eller mindre hetsig debatt. Annars en lugn frukost som faktiskt går lite i trivsamhetens tecken.
10.15-10.30: Skjussning av fadern till Lisch som ska laga en backspegel han lyckats köra sönder.
10.45-12.15: Kusinen Saran kommer och gör ett gästspel i vår enkla villa. Tigger kaffe och beställer böcker, samt beklagar sig lite över att hon också ska på kalas, 75-års kalas.
14.25-18.00:Mormodern kommer med bilen. Jag och Fredrik har tilldelats den hesersvärda uppgiften att gå på lillkusinen, Albins 5-års kalas. Det blir ett kalas som går i Kross-, Teenage mutant ninjaturtles-,  och Schwarzwaldtstårtans- tecken. 
18.00-23.00: Återigen äta, men vad gör man inte när man öppnar kylskåpet och en våg av "halleluja-körsång" sveper över en och man inser att det finns mer än vara ost och keso att ha på mackan. Sedan är det som serious teve tittning som gäller. Slingblekning.

Fredag
08.22-08.24: Vet inte om hon gör det för att det ska bli i fint eller för att få upp oss sjusovare (Fredrik och mig själv.) Förmodligen en blandning av båda, när mor startar damsugaren 5 centimeter från mitt öra. Men men man kunde ju vakna till värre kanske, som tillexempel att hela ens hårbotten känns som månens yta efter gårdagens slingblekning.

08.30-?: Skrivande av blogg, göra skolarbete, hinner också med att tönta mig med brorsan genom lite danssteg, modern måttligt road. sedan öppen för förslag.

Så där nu har du fått en grundlig redovisning av mitt försnillande av tid. Har insett att jag ska börja kalla mig en planerande tidsfördrivare. 

Kakan idag (eller kaka..) blir en mer delikatare än förra inläggets, men kanske lite mindre känslomässigt engagerande:

Schwarzwaldtstårta

Tårta är ju på ett sätt lite häftigare än vad någon kaksort någonsin kommer att bli även om försök ständigt genomförs. Måste dock fråga mig själv varför man bemödar sig att döpa den till ett namn som inte ens Liza Simpson skull klara av att stava. Hur jag klarade av att stava det?Ja ibland sker det mirakel i naturen, jag ser mig själv som ett..

Var en tjej,
köp en grej

hanna.

Ps. Om det är någon som törstar efter lite uppmärksamhet eller på något annat sätt känner att den är lite mer speciell än alla andra någon dag så är det bara att slänga iväg en skön bild som man tycker framställer en själv på ett naturtroget sätt. Så ska jag  försöka att visa resten att så är fallet. Mailadressen att skicka den elektroniska brevduvan till är: [email protected] eller [email protected], så ska vi se om jag inte kan sprida lite magi Ds. 



    
   

hmm vad har hanna panna ölberg hunnit med idag då? jo dagen började fint exakt 07.30 med tvättid. En mycket trött och seg hanna packade ihop sin tvätt och gick ned mot källaren och tvättstugan. Det är ungefär hit som dagen börjar bra..
när hanna sedan ska öppna källardörren möter hon en granne som har varit nere i sitt förråd. Blir ASRÄDD vilket mynnar ut i att hanna skriker som en hel bison. Där tycker man ju då att denna lilla anekdot ska ta slut, men icke! Ovanstående resulterar i en annan granne kommer nedspringandes i tron om att jag håller på att flås levande och finner att så inte är svaret...blir oerhört pinsamt då jag inser att jag typ väckte henne med min operasång. men, hey! tvätten blev ren :>
Jag tror nog (jo så får det bli) att jag dedikerar hela detta inlägget till mina underbara grannar. Ingen är den andra lik, sanna mina ord..

En av dem misstänker jag tapetserar väggarna i den poppiga och måttligt hippa färgen rökgul, fan va det stinker i trapphuset!(inte alltid vill jag bara påpeka, bara vid speciella tillfällen så som fredagskväll och söndagsmorgon) det är ju inte annat än att min blir lite purk. Och kom nu inte och säg att jag borde tycka synd om dem, "de kanske inte kan sluta", nä jag förstår att det är svårt men de dör (eller?!) ju inte av gå de 60 trapporna som huset består av ut och bidra till växthuseffekten istället! Fan mina luftrör sätt ytterligare på prov. Som om de inte har nog med att försöka repa sig efter blombladsincidenten..

Sen har vi ju förstås min favvogrannis, Kurtan. Mannen med det linblonda håret och ögonen som obehindrat för tankarna till den svenska västkusten. Varannan lördag vid åtta snåret är det dags och, då åker, vad jag fantiserat ihop fin skjortan från 87 på och rödvinet fram och "girls just wanna have fun" dunkar gladlynt.
Jag blir glad bara jag tänker på det! Det blir aldrig roligare än vad Kurtan gör sig!

Idag har det annars inte hänt ngt mer än att jag på väg hem såg en tjej ramla in i sin cykel när hon skulle låsa upp den och lyckas skapa en sådan där dominoeffekt som annars bara kan tilldelas skidstället vid afterskin. Det var med blandade känslor jag fortsatte hemmåt...
Annars har dagen varit SEG som en kronas kola, med alldeles för mkt tillbringande tid i skolan.

Men nu åter till det lilla fenomenet som kallas "namedropping." Idag har den lycklige vinnaren mer eller mindre krävt att jag ska vända era blickar mot honom. Allt för att han ska få så många människor som möjligt till hans inflyttningsfest den  2/6, så det utvecklas till ett mindre raveparty.Så här är han, vår allas skvallertant och killen med 50 cent dängan P.I.M.P som ringsignal.
Jonathan
Ålder: vad du föredrar.
Location:Smedjegatan 1G (in the eastblock)

Också till sist men inte minst Dagens Kaka. Denna sort var ett önskemål från min kära broder, som inför denna kaksort försöka vara så där rolig som bara han kan och önskade att få med denna delikatess!? åter igen ursäktar jag mig, trodde faktiskt att jag till denna gång skulle kunna bygga upp någon slags heder hos er läsare genom en bild med bättre kvalitet..eller vid närmare eftertanke kanske tur att det inte är det.. 

Lårkaka


Vette katten om det behövs någon förklaring mer än SMÄRTA!


Innan jag sätter punkt. Här är ett litet visdomsord att ta med dig i livet. Skrivet, självupplevt och iscensatt av mig själv. "Man föds inte dum, det blir man.."

Peace and out!
 Er favorit hanna.

Efter moget övervägande,( ha ha nästan lite ironiskt när jag skriver det), har jag kommit framtill att jag helt enkelt inte kan förneka den helt hysteriska uppladdningen som pågår i vårt avlånga land just ju. Och då talar jag inte om britneys comeback eller kronornas jakt på guld som tar typ en evighet, utan om det som stavas SCHLAGER.
Ikväll är det åter dax att bänka sig framför burken, trots att jag varje år avger löfte om att inte sugas in i denna pompösa tävling som sätter sina spår i min inre jukebox och gör så att jag går och nynnar, gnolar eller värst av allt sjunger dem i ett tillstånd där min image (om jag nu har en) inte direkt gynnas..
Men trots min ganska neggo inställning så har jag bestämt mig för att ha en jävligt glammig kväll, jag menar hur kan man inte ha det hemma hos Fänny och Änders med en takhöjd på fyra meter, som bäddat för en sångkavalkad!
Vad är oddsen för ikväll då?som den smygpatriot jag är (vilket bara visar sig vid speciella tillfällen så som eurovision eller vid EM/VM i fotboll då man, anekdot: vaknar upp en sommarmorgon kommer ut i vardagsrummet för att finna en "ledigfördagen"- pappa, anticimex gubben och halva grannskapet=en lokal hejjaklack) , Vill jag ju att det ska gå vägen så Sverige får den förbannade första platsen som det tjatas "höl" (hål) i huvudet om.
Men jag tror att skutan kommer att sjunka och hamna på den eviga "vi gillar er låt men vi röstar på varandra"- femte platsen och att den sjukt sköna dancing lasha tumbai, Ukraina, kommer sätta Europa i trans.. 


Jag gillar´t!! ps. håll extra koll på kvinnan/mannen? till höger i bild, jag tror att om det är någon som "brings the sexyback" till tävlingen i form av nakenchock så är det hon i hucklet!!

också lite...naket eller vad säger jag!...Kakor:
Dedikerad till Mor..

 Wienerbröd


Wienerbröd i hög...hur var det nu det va, jo: En bild säger mer än tusen ord..

Trampa inga tår!
hannan.

Tjänna!
nu är jag här igen för att ytterligare inflika i er i min livssituation! Lyllos er som kan njuta av en sammanfattning, det är så mkt jobbigare att vara mig..
Klockan var 07.00 och till tonerna av Tom Jones gamla dänga "It´s not unusual.." fick jag mig en påminnelse om att det var dax att sudda John Blund ur gluggarna och göra en ansträngande manövrering ur den 37 C varma bädden.
Värre än den niosvansade..
Sedan var det dags att göra ett tappert försök till en anständig frukost fortfarade så där skönt sömndrucken och mkt fundersamt inför mittiveckandagen:s dagordning.
Och med en hel del tvång från det lilla samvete jag har insåg jag att även den blåaste scoutledaren måste lära knopknytning annars faller lägret. Så med det ibakhuvudet halvgick jag mot campusbussen som skulle ta mig till Nrkpgs ständige storebrorsa Lnkpg.
Väl framme var det dax att göra ngt åt suget i kaffetarmen och ha ihjäl lite av den där överskattade tiden,
därefter gruppering sedan bar det av för lite intervjuande av två av Ung Scen Östs lovande skådisar och snacka blyghet.
Efter ytterligare ihjälslagning av fröken Ur på "Coffeehouse by George" (ja, jag vet produktplacering..) var det dags att bege sig till Plåstermetropolens (Sjukhuset) södra entré och bussen.
Under bussresan hem drabbades jag plötsligt av ett sjukt blodsocker fall. Jag kände mig ungefär som själarna i Hades pöl i Disneys tecknade Herkules, as jobbig känsla men tvi den som ger sig, på darriga ben tog jag mig hem till cribbet och kurerade mig med en Gorby´s. Sedan var jag fit for fight och tillbaka i depån igen!
Viva la halvfabrikat! Så släng dig i väggen Anna Skipper för när det gäller att snabbt få upp blodsockret så är det inte en bönröra man ska vända sig till!
Inte nog med det, när jag sedan efter min lilla svacka åter var på fötter och gick mot skolan så klev jag förmodligen på lite för självsäkert eller också var det bara den gamla vanliga oturen som infann sig..igen
För när jag går där helt ovetande och dagdrömmande blåser ett jäkla blomblad från ett äppleträd eller liknande in i min mun och placerade sig snyggt i mina luftrör. 
Detta slutar i att hanna stå och hostar som en hel karl med 40 års erfarenhet av rökhosta. men du kan vara lugn, jag överlevde...

Jag har fått ett önskemål, eller snarare ett krav på att jag ska vara bättre på att "namndroppa" folk i bloggen, för att på så sätt ge dem mer popularitet vilket, citat: "bara gör att du vinner på det i längden eftersom vi då kommer tycka bättre om dig." Så därför börjar jag nu med personen som tog initiativet till detta. Tjejen som är djup i mun och som bla gett upphov till den goa gamla dängan "Åke Thun-ta mig hem.."
Fanny Andersson
21 år
Hårfärg: Brun, som vid överdosering av brun utan sol
Location: Lisch (Lidköping) men är ursprungligen en äkta "bonnunge" från Vinninga



Och i anslutning till detta..
Dagens kaka:

Radiokaka



Kör vidare på "Brun utan sol"- temat..


Torsk och Sej!
Hanna Marianne.

Chip och hej!
Har idag tillsammans med mina groupies (ÄK-SSO gruppen!) insett att det verkligen är så att både män och kvinnor städar respektives omklädningsrum i våra simhallar runt om i vårt avlånga land. Varför är det så? vi kom fram till två alternativ som vi tror måste vara de enda logiska svaren på denna oerhört relevanta diskussion: a) antingen har de svenska simhallarna försökt sig på att återskapa den härligt ärliga atmosfär som gick under sloganen "peace, love and understanding" eller b) Så lever de svenska simhallarna fortfarande kvar i den svänginga andan, vilket kanske också  kan förklara den sköna, brunfärgade eller spygula kakelplattor på väggarna och de ständigt återkommande måssiluettterna. Som när vi i plurret ska leda våra tankar till poolernas urmoder- havet. Lite så där vardagspoetiskt.
 
Annars har dagen varit lång, lika lång som karnevalen i Río dock inte så färggrann. Men hej, vi hade iallafall tur med vädret!

Nä nu ska jag fortsätta att suckta efter den där klänningen men stort K, som jag så där moderiktigt har spanat in på LaRedoute, sug på den du!(ja det lär jag ju få göra med mina ekonomiska tillgångar...)




Som en liten parantes vill jag bara förkunna att jag vägrar ge upp tanken som jag vid låg ålder hade då jag tyckte att jag var smart för att vara sann.
"-Jag ska föda upp hästar och säja dem dyrt." En genial plan som jag trodde stenhårt på tills jag var 6 och insåg att hästarna inte kunde sova i min säng.
Men hey, jag kunde ju alltid få en liten ponny, den skulle nog få plats. Varför inte?! tänkte jag och envisades med att önska mig det till min årliga födelsedag. Nummer 1 i ca 10 år på hanna öbergs födelsedagslista.
Försök och klå det madonna, det skulle du inte ens klara om du höll på tills du blir 90!

oh galopp!
hanna

 

Hallå Hallå!
Idag är det en ganska trött och allmänt "sleten" hanna som delar med sig av sitt innersta. Igår var ju dagen med stort V,  Valborg. Dagen till ära valde jag att ta på mig mina milt sagt (efter diskussion) "ängsgröna" jeans, ja du hörde rätt, jag hanna öberg har ett par gröna brallor!
Det var inte mer än att de påkallade viss uppmärksamhet när jag lite små försenad halvsprang på kungsgatan här i nrkpg, men det känner jag att ja kan bju på!
Kvällen tillbringades som jag lite smått varit inne på först hos Malin och Viktor med grillning, vin och allmänt vettiga och genomtänkta konversationer.
Sedan bar det av till Gripen två:an (vad annars?!) där det bjöds på skööna moves, försök till att återskapa Gandalfs tobaksrök i form av ett skepp och vassa gitarrsolon..
Vid tolv började det bli lite för mycket flugor i rummet för min del så jag bestämde mig att påbörja min vandring hemåt i en vårfirande stad, en vandring som bjöd på allt ifrån ett försök till breakdance vid fräcka frökens, till ett kärt återseende iform av att jag fick syn på 80-tals kvinnan igen! (Är nog 5 gången på tre veckor, börjar fundera på om hon är min skyddsängel...otippad...) 

På tal om kärt återseende, vaknade i morses med ett stort sug efter lite mysterier, intergalaxisk hjälte och en otäck kemilärare (ja precis så tänkte jag kl 08.00 )och insåg då att det bara finns ett botemedel för det:


Så det vara bara att sätta sig och införskaffa sig serien, som nu mer kan tillgodoräkna sig i en plats i kultdisken brevid "napoleon dynamite" och de andra fläskiga "rull-aderna"...ha ha ibland är ja så komisk att jag knappt tycker det är roligt...

Och ja visst ja, dagens...Kaka...
Brownie

"Inget slår en brownie"...jag är beredd att hålla med, även om mina och browniesarnas vägar inte allt för ofta brukar korsas. stor skam och örfil åt mitt håll är väl kanske på sin plats eftersom jag innerst inne är mycket medveten om vad jag missar...
Måste återigen ursäkta bilden, då jag personligen tycker att den ser ut som en billig reklam för AA (American airways) desserter. Portionsförpackat och med kanter rakare än berlinmuren är ju sjukt gott eller?men gillar dock det tappra försöket med den skinande jordgubben som ett försök till att visa att kakan faktiskt erhåller viss smak.


Hepp nu är det slutgrubblat för min del, mitt högra öra signalerar att ricki lake publikens uh uh nu är full i gång och att ett nytt program med pinsamma men ack så sköna människors bekännelser åter stundar...

Florera fritt!
hannan.