den arma sommarjobbarens bekännelser
Till och börja med vill jag vända mig till dig, kära läsares, och be dig att tycka synd om min arma lilla varelse. Jag har nämligen kanat in i halsflussfacket. Med detta i bakhuvudet vill jag därför än en gång göra ett försök till att bortförklara den bristande uppdateringen av mitt organiserande ordbajs här på bloggen. Hoppas du kan förlåta denna bleka, späda skepnaden med blondt hårsvall som just nu sitter och beklagar sig. För det finns INGEN i hela världen som det är så synd om som mig just nu. Men, tänker du, de stackars barnen i Sudan eller kvinnorna i Rìo då?glöm dem är det någon som skulle behöva en miljon eller sju i bidrag så är det jag.
Men nu tänkte jag redovisa lite från tidigare förra och början av veckans hädelser. Om basseluskerna inte har letat sig upp till min hjärna och belägrat denna (Vid närmare eftertanke är detta inte speciellt troligt eftersom innehållet i den är mer eller mindre blysamt.) Men men nu ska vi inte tala om mina minimala chanser vid ett mensa test, nä vi tar det från början.
Dagen då bönerna till vädergudarna är som flest, Midsommar var som jag förutspråkat en blöt, våt, genomdränkt,kall historia. Bäst beskrivning av regnandet och min inställning till det gjordes av Matildan när vi talades vid på morgonen. "Jag vaknade till vid 05 lite sur och tänkte vem i helvete är det som duschar så gär dags? Sedan efter en stund insåg jag att mitt rum ligger så långt bort ifrån duschen man kan komma i vårt hus."
Midsommaraftonen i dagsljus är som ett A4 utskrivet två gånger på, oläsligt och ej ihågkombart. Jag tror att det inkluderade en middag med familjen, pappas beklagan över att han skulle sitta i ett förtält i Trollhättan tillsammans med 3 blöta, flämtande hundar. Mammas förklaring till varför det blev som så: "om du och bosse skulle kunna tänka er att att engagera er lite mer i våra aktiviteter så kanske det inte hade blivit tält och stuga byggd för dvärgväxta."
Vid sex var det iallafall dax för mig att bege mig ut till Stenhammar(som är helt jävla omöjligt att hitta i, som ett myrbo) för att starta förtäringen av diverse alkoholhaltiga vätskor. Var en mycket trevlig tillställning och självklart inkluderades diverse fuldanser så som, "kebabdansen,""chickentangon" och "gå ned för trappa-valsen."
Sedan bar det av mot filsbäck och till ett scenario där en större hop av männsikor har samlats till vad som kan kallas, en fest. Också trevligt, träffade mina gamla vapendragare från mellanstadie tiden som jag inte sett på en herrans massa år , Elin och Amanda, båda mkt fulla i kanelen. Härligt!
Frida, Matilda och Stina har inte sett bättre dagar eller kvällar för den delen heller...
Ett smakprov på en av alla fuldanser som levererades, Sara i en headbanger.
Jag och Stina hade kvällen till ära stans snyggaste jackor, likadana så klart.
Vid 04 började hanna panna ölberg känna att hon hade putsat sin sista kristall till kronan och bestämde sig för att GÅ hem till Käby, en sträcka på cirka 5 km. urlogiskt..Vägen hem kantades av skogssniglar (trampade på 4 st), grodor och och ett gäng av sommarstugor (varav jag nästan somnade i en, hade skitfina pioner vad skulle jag göra?!) och när jag tillsist kommit fram till metropolen vaknade jag upp ur mitt tunnelseende som jag så där skickligt kopplat på under sträckan. Gick in, tittade om brodern kommit hem, hade han inte. Fick en fundering om jag borde ringa till honom och kolla om han var ok, tänkte: äh, har han kommit dit får han ta sig hem.
Lördagen bestod av sova, bara äta föda innehållande en bakfulls bäste vän, transfetter och våga sig ut för en kort minut för att andas lite syre sedan åter krypa in till soffan
Söndagen är som om jag blivit lobotomerad. Det enda jag minns är att dagen inkl en båt.
I Måndags var det då dags för mig att på allvar inta rollen som kontrorsråtta, en karaktär som jag tror kommer klä mig perfa. Var hurtig och cyklade in till lidköping vid 07.10, kom till jobbet, gick igenom iprincip alla Sveriges försäkringar med Affe (Alf) på morgonen(kände absolut ingen press, nä då..), fikade, lunchade så där vuxet som jag inte alls kan men som jag känner på mig att jag kan lära mig, frankerade och vips så var den arbetsdagens slut. Cyklade hem, trodde jag fått halsbränna visade sig senare under kvällen att så inte var fallet eftersom jag hade typ 39.5 feber, ont i halsen, ont i skinnet och frossa som både räckte och blev över. Och sen dess har jag enbart befunnit mig inomhus vår enkla villa. Skämdes som fan men ringde Alf iallfall. han är nog coolaste människan jag träffat: "Ah men det var ju bra att du blev sjuk nu och inte om två veckor då vi verkligen behöver dig."
Japp så här sitter jag nu är inne på min tredje sjukdomsdag och situationen blir mer och mer under kontroll (lämnar här en lucka så att du kära läsare nu kan andas ut...)
har planer på att återigen erövra min plats som sommarjobbare brevid Marita på Dina försökringar (ja jag vet astöntigt namn men har liksom inte befogenhet att göra något åt saken.) Det är mitt framtida mål och om gudarna är med mig är det jag som svarar i telefonen den närmsta veckan.
Mot att jag har tagit mig friheten och, skulle inte kalla det snott utan mer lånat på obestämt tid, lite bilder från matildas blogg har jag försatt mig en position som kräver en namndropping av ovanstående.
Matilda
Ålder: Är i den kaxiga åldern av 20
Plats: Lidköping, men befinner sig förmodligen nu på mer nordliga breddgrader.
Hårfärg: Pamela Anderson-blond, men tillskillnad den allmänt mer kända blondinen så är färgen natural.
Ha det gött
ät en mört (kanske rent av troligt i dessa sommartider..)
Er allas favorit
hannan.
Hur kul kan man ha..
?...få svaret i söndagens avsnitt.
Ha en blöt midsommar!
Hanna
Likt den ojämna strumpan dyker jag upp igen!
Kritik utdelades härmadan till Emma(med de extravaganta benen) då jag som enda läsare av hennes blogg tillkännagav att det inte fanns ngt att läsa. Efter moget övervägande har även jag tagit åt mig av den mycket konstruktiva kritik jag själv utdelade, till mitt försvar kan jag iallafall klappa mig själv på bröstet och stolt tillkänna ge att mina planer jag haft om att på heltid planerna upp mitt tidsfördriv, har genomförts på ett mycket lyckat sätt.
I mitt livsschema har det den senaste tiden infunnit sig både det ena och det andra. Jag har:
Varit hos tandläkaren.
"Jag skulle inte vilja använda ordet exemplariskt, men det är nära inpå" (Tandhygienist Lena Brolin talar om vikten av att använda tandtråd, hur fräscht mitt tandkött egentligen ser ut och hur friska mina tänder faktiskt är.) Allt avslutas i en orgie av mintgrus och bananlack.
Umgåtts med diverse släktingar.
Allt från de nobla gamlingarna till nybakade studenter.Här är ett axplock:
Gammelmormor!
Släkten Öberg/Franzén/Bengtssons finest, från vänster: Farmor Marianne,Britt Franzén (Moster till fadern min) a ka Colin McBritt, Kerstin Bengtsson (Mor´n min) a ka Kerstin McRae och hon som får styra upp spektaklet, moi.
Vad gör mannen i michelintröjan (pappa) tänker du, ingen som helst aning säger jag.
Varit på Sveriges sötaste bebbes, Iris, Dop:
Som var helt oklanderligt. Pastasallad med flingsalt (trodde personligen det var kokos,) Cheesecake och med massor av paket och en hel hög av trevliga människor. Kan inte slå fel.
Snygga mamma Sofa Sofa och tjejen, huvudaktören som stod för dagens snyggaste outfit, Iris
The Hole Family Johansson/Odh. Inte annat än att man blir lite sugen på att bli adopterad.
Bidragit med min del till den globaliserade uppvärmningen genom att jag har varit ärtig och joggat. Här ska fläsket dallra i takt till mina fotstegs asfaltsklapprande.
Stött på både en och två och sju gamla vapendragare:
Så här snygga ihop blir vi nog inte igen om vi ens försöker. med reservation av några bortfall...(studentbalen 2005)
Fått lite livsångest.
Skitit i ångesten.
Tyckt synd om en greyhound som sprungit in i armeringsjärn.
Babsan(riktiga namnet. Lyssnar trots aldrig på detta, min tes: hon skiter helt enkelt i oss), Babby, Barbro, Babianräva,Blabban, Babbilupp. Kär jycke har många namn, men vad hjälper det en olycklig natt när man inte är det skarpaste theet i påsen?
Som vanligt inte kommit på vad som ska ske på midsommar mer än jag ska vara
"full och käck
extra knäck" ( ja jag vet nödrim) klockan 19 och jag ska vara det med annaklärat och matildan.
Sagt ja till att leva bondeliv i vecka 28.
Samt retuscherat diverse familjemedlemmar i fotoshop och därmed bevisat att det finns en smidigare väg än att svälta sig snygg, men det är kanske sockersugkänslan man vill åt? "Wow, kan du inte lägga in ett sex pack på han till vänster" sa pappa. "Öl eller muskler" svarar jag med förhoppning om att vara lite fundig. Gick inte riktigt hem.
"Och det var det och det var det" för att citera en gammal kär vän, Blunder i Den lilla sjöjungfrun.
In the next episode of "A day in Hanobas life":
Är hon riktigt klok den där egentligen?Få svaret i onsdagens avsnitt.
Dagens Kaka:
Äh jag orkar inte engagera mig, ni får välja själva av detta utsökt torra utbud.
Tjo och Stoj
Skepp och hoj (snyggt)
han solo.
med solsting,kubbvinst, muck med fyllekarl och lite släktkalas
yo, er momma här igen, sönderbränd och med hela fejset fullt av Aloe Vera!
Sedan det senaste inlägget har jag försökt mig på att likt theet i tepåsen, chillat. Men det verkar som om hanoba går på alla 20 års överskottsenergi för tillfället. Har sedan den lilla tågincidenten hunnit med en hel del grejjor och här kommer ett axplock:
Fredag: Mormodern och morfadern kom och tiggde till sig lite fika. "nä men ni behöver inte duka fram något att fika, det räcker med kaffe"...ahh tjäna banäna.
Sedan var det i sedvanlig ordning dax för en rundtur med modern runt trädgården, "nu ska du vara trivsam och gå och titta på stoltheten i Stockvägen 12 s fauna, klematisen." Ligger sedan i trädgården och "pressar" lite med fadern, som trots att han har intagit en "stekarställning" i Baden Baden vägrar ge med sig att han skulle ligga där enbart för att bli brun. Ordväxling kring detta utbryter i cirka 5 minuter mellan honom och mamma.
Matar mellan 18.00-19.00 djur i skepnad av två collies och en greyhound samt besöker familjen Bill i det sjukt underskattade Örslösa (uttalas Öschlösa.)Resten av dagen/kvällen gick åt att dricka, smsa runt, äta chips och ut &jogga. Observera ett de två sistnämnda inte var i kombination. Somnar med täcket fastklibbat på hela kroppen.
Lördag: Uppställning klockan 08.00, äta frukost med FLER pålägg än ETT på mackan! Slutar att känna "Bergmanångest" över den bristande ekonomin som har infunnit sig under de senaste två veckorna, Skatten tillbaka. Go sko!
Österäng hägrar som en glass på 200 meters avstånd och jag, mamma och pappa fläskar ut på klipporna.Behövs ingen vidare recension över hur "fantastiskt och uppfriskande" det var och att mötet innehöll alla element som man kan tänkas behöva för att på allvar uppleva den sanna drömmen om en svensk sommar:
Mor och far, vilket par.
Vid 15 var det dags för lite släktkalas i vinninga, epa gängens metropol, glass i stora lass och sjukt jobbiga hundar utlovades. Än en gång blev jag inte besviken.
Hemma vid halv sju, fixning av hår och smink, iväg till lidköping och uppsamling av bla gamla klassisarna Matilda och Sara FP. Kubbspelande med alldeles för mkt alkohol i kroppen, slutade dock bra. Andra laget slog ned kungen i andra vändan, Måste säga att älskar att vinna utan egentligen har förtjänat det....
(Här kommer lite bilder, så du kära läsare vet vem som är vem i kvällsföreställningen)
En snygg och fräsch Matilda i sina bästa år. Kycklinglåret exkld.
Sara försöker på bild förklarar hur bra hon egentligen är på Kubb. "Kan liksom inte beskrivas med ord."going:)
Kubb kanske inte är det snyggaste och mest hetaste spelet, men hallå varje bodybuilder smörjer in sig i bruncreme.
Har man bara rätt människor som spelar löser sig allt.
En snygg Elin i vitt, gott folk, i vitt.
"Man blir aldrig så snygg som vid 02" brukar det ju sägas. Jag är beredd att hålla med.
...Jag blir aldrig någon gång så odräglig som vid vinst i kubb.
Eddies Kök och Bar hedrades med ett besök, efter viss försening pågrund av diverse utträttanden. Min närvaro blev dock kort eftersom jag och matilda insåg väl där att vi var tre när vi gick in till eddies men bara två när vi väl kommit in. Sara FP har alltså avikt från platsen, vi misstänker vart hon kan hålla hus och visst, hittar henne sovandes i en säng. Ingen fara på taket!
Klockan blir i sunda svängar runt två.femton när jag ganska burdust inser att jag ska cykla 1 mil hem. Inser också att det förmodligen kommer att bli ett par kilometer extra eftersom mitt tillstånd kräver att jag tar ut svängarna ordentligt.
anländer till "Käby" cirkus tjugo i 3, trött och fortfarande irriterad på den fulla mannen i filsbäck som höll på att preja mig. Vuxna Karlar ska inte dricka alkohol, speciellt inte de som fömodligen i nyktert tillstånd har en uppsyn som kan liknas vid de Orcher som förekommer i böckerna om Sagan om ringen. Just d ja, lyckas också på ett mkt kvinnligt sätt cykla in i vår postlåda på vägen in på vår uppfart. Söva!
Idag då har dagen än så länge gått ytterligare i en sola/stek orgie förpassade till Österäng, vad jag kommer att göra resten av dagen är ju upp till mig. Förmodligen något sjukt tidsfördrivande som att utrota myrkolonin i trädgården eller bara sitta likt en hund och flämta i trädgården. Måste säga att jag faktiskt börjat axlat rollen som planerande tidsfördrivare mycket bra och har på känn att det kan bli ännu bättre.
KÖSS
hana.
Ps. Men DAGENS KAKA tänker ni!ja till mitt försvar kan jag ju bara säga- Vem fan orkar tänka på kakor i den här värmeböljan? Ds.
...Och naturligtvis har jag ju också hunnit att umgås med mina kära brodisar!
den förbannade hannas återkomst
Här sitter jag som en fluga utan ben och tänker att jag ska inflika er (och åberopa er mest "tycka synd om henne"-sida) i min helvetiska hemresa som igår pågick i den behagliga längden av 6 timmar.
Efter att ha varit på pumptömning på lördags kvällen visste jag att hemresan på söndagen skulle bli ett kraftprov som krävde sin grövsta karl, speciellt när liv var med som bagage. "Men ta det lugnt ikväll då"-var det ngn som kvittrade på lördagskvällen, och det lät ju som ett moget förslag men jag menade mer på att om jag nu skulle behöva sitta på ett kokhett tåg i 3 timmar så skulle jag iallafall göra det ordentligt bakfull. Kan ångra detta i med den färdigskrivna prosan i hand. Söndagen startade med väckning av tom jones, frukost på allt som skulle slängas i kylen (blev en fattigmans buffé) sedan bar det av mot tågstationen. Körrigt skoskav inkluderat. Här är det fortfarande otäckt behagligt i berättelsen om min resa hem. Efter cirkus 20 min kommer jag till Katrineholm, får vänta på nästa tåg i 40 minuter (riktiga väntetiden 30 min och den som är einstein har vid detta laget räknat ut att tåget var 10 min försenat.)
Stressad och överhettat som en wokpanna steg jag till sist på tåget som skulle ta mig till Hallsberg, min plats i tåget var självklart vid fönstret där solen låg på. Där började jag ana oråd.
I Vårgårda av alla världens orter stannar tåget och tågvärden förklarar med den mest behagliga röst att det har blivit signalfel, vilket gör att vi inte får resa vidare förrän de fått klartecken från trafikledningen att det är lugnt och bara ett tekniskt fel. OK, tänker jag, "håll dig lugn nu hanna du kommer hinna med byten i hallsberg, det är ingen idé att bli förbannad." men ju längre tiden tickar iväg desto mer medveten blir jag över min egen lilla person. Det är cirkus 35 grader i kupén som endast är utrustad med den antika AC-versionen TD (Tvärdrag) och eftersom vi står stilla så fungerar inte ens det. Själv befinner jag mig mitt i vagnen i solgasset inknödd som en indier på marknadsresa brevid en man i batikfärgad t-shirt som luktar så mkt svett att det är konstigt att han inte klassas som hälsofara. Och som om inte detta vore nog så sitter i sätet framför en mamma med två små små barn vilka skriker som en 100 000 personers publik på rockkonsert. Detta plus bakfylla. Sa tyst till mig själv, "ja om jag kommer dör i förtid så är det nu."
Efter de längsta och varmaste 20 minutera i mitt liv, får jag plötsligt höra att tåget fått gröntljus att åka men att eftersom vi stått stilla i 20 minuter så har ett X2000 tåg kommit ikapp vilket betyder att vi måste släppa dem innan vi åker OCH att när vi sedan kommer att åka så har signalfelet bidragit till ett tekniskt fel på vårt lok vilket i sin tur innebär att vi bara kan åka i det givande 80 km/h istället för 120Km/h. "Åke thun ta mig hem" tänkte jag tyst för mig själv där jag satt. Men tro inte att man kan se klart i kalejdoskopet nu, nej då, eftersom vi är så försenade så har detta inneburit att det tåg som jag skulle byta till sen, kinnekulletåget (som är så very busy and important) inte har orkat vänta in oss som skulle med det utan åkt och nästa tåg går inte förrän 16.45 vilket innebär att moi, Hanna Marianne Öberg måste tillbringa hela två timmar i lodisarnas mecka, Hallsberg. Då brast det för mig, jag reste mig lugnt och sansat från min plats, gick in på toaletten och snodde en SJ tvål från tågets toalett i rent raseriutbrott. Vet inte alls vad som tog åt mig men jag kände att det var det värsta jag kunde göra det läget, sitter här nu och lovar mig själv och mitt samvete (som tidigare i mina barnår talade mig till sans när jag skulle sno ett 50 öres tuggumi från affären) att jag aldrig mer ska låta mig tappa kontrollen så mycket igen...ha ha.Men men vart var jag, svett, batik, samvete, ja just det, jo så kom jag iallafall tillslut fram till Hallsberg. Fick reda på att jag måste boka om min biljett, gör det, kvinnan i kassan säger att jag får gå in i returangen som ligger intill och äta mat (som plåster på såret) kalas tänker jag tills jag kommer in och inser att menyn består av kött, kött, kött, kött och kött. Otacksamma hanna tänker du, men föreställ dig då att du är 180 grader kokhet inombords, har precis sett ditt livs revy pasera och törstar som 20 kameler i öknen, inte är man man sugen på att hugga in i gris då. Jag gjorde en deal med servitörern om tre drickor istället för mat och hon gav med sig efter mitt utlägg och tillkryddning av historia om att "jag missar min mormors födelsedagsfirande pågrund av all försening". Vet inte varför jag sa det sista men det skiter jag i jag blev ju 3 Trocaderos rikare=Hanna på topphumör.
Sedan var det bara att sätta sig på närmsta bänk, ärrad av all alkisar som suttit på den, och chilla och försöka gå ned i varv ytterligare en gång eftersom jag brusade upp en gång till när jag fick se att det kinnekulletåg jag skulle åka med kom redan efter en halvtimme. Ibland tror jag att jag placerades på denna jord för att roa, se hur mycket tid det egentligen ingår i begreppet "väntetid" och att bidra med pantflaskor till den lokala lodisen. Funderar starkt på att sadla om och bli någon annan.
Men men tillsist befann jag mig iallafall ombord på det tåg som skulle ta mig hem till metropolen och det välfyllda kylskåpet som under resans gång låg som en hägring i tågvagnen och jag kom hem. Så här sitter jag nu och sprider min berättelse vidare, omplåstrad, mätt och kritvit.
Mos och sej
vilken grej
hannan.
Just d ja: Dagens Kaka
Sockerringar
En kaksort som liksom knyter ihop min hemresa. helvetiskt jobbiga att gör tills man väl skjuter in dem i ugnen, då vet man hur mycket smaklökarna kommer att dansa.
thank god it´s monday
Lika bra att ta det från lördag morgon då. Vaknade som vanligt till basen från "tjuren från Wales," och helt enligt morgonritualerna sjöng jag sömndrucket med. Macka.Ost.The.Fil.Musli. Sedan bar det av lite dansant fram på nrkpg city och glasbanken för lite inhandling av 50+ drycken, vin.
Därefter hemgång lite småirriterad över alla backar som alltid tycks vara just där jag ska gå och vilket alltid bidrar till att min svettproduktion ökar. Men ingen fara det luktade inte..
Sedan inkommer samtal från Malin innehållande en förfrågning om att ha en dejt med henne i Söderköping, kaffe inkluderat. Så fick det bli. Väl på plats så fick vi också snilleblixten att vi skulle utveckla hoppningen a la stina debrowski och förgylla den annars för idylliska lilla staden med lite "fame" hopp plus lite andra dampartade infall. ja här är resultatet:
Likt den babian jag är försökte jag på denna bild återuppleva den dagen då jag från Blomberg kom cyklandes i skogen operasjungande och svalde den största fluga jag någonsin sett/smakat. "Det är väl det enda som krävs för att få tyst på dig", var det någon av mina medcyklister som yttrade sig. Då total förnekade jag detta oerhörda påhopp, nu kan jag vara beredd att skriva under.
Malin kämpar på med fame hoppet.
Malin axlar rollen som turist som den nytvättade kalsongen, fläckfritt.
Vad kan jag säga, tyckte att häcken såg ut att behöva en kram.
Därefter bar det av från sdrkpg tillbaka till peking och malins jobb där någotslags sm kval i ljudanläggning höll på.
alltså man kavalade i vem som kan spela mest epa dunk i sin bil. Lite smått chockade över att folk faktiskt går in för detta så roade vi oss med en husesyn, självklart med det obligatoriska "ah detta måste vara systern"- förfrågningen av jobbarkompisarna. Väl ute frågade vi oss än en gång varför vi var här, då fick vi svaret när en flame, skelett bärande van började dunka den gamla goa leila Ks elektric på högsta volym. jag mös. Därefter hem, ut och springa. komma hem 16.10 få hjärtattack när jag inser: "herregud jag ska ju vara hos linda och anton vid 16.40."
Tokduscha. Fulsminka.Tokhandla, Tokgå.
Möter upp lindo in the sun träffar på Änton på vägen mot Annikas Olofs föräldrarhem. (det är mycket nu..)
Och some seriös grillning kan påbörjas. Ja då efter att jag lyckas häva ur mig två grodor inom loppet av en timme. Groda nummer ett: "Ah men vad läser du då?" frågar jag en tjej jag otäckt mycket känner igen. "hon går ju KSM!"säger linda utan några som helst försök att rädda mig ur det faktum att jag redan skämt ut mig genom att inte känna igen tjejen. tack linda!
groda nummer två, är mer av en felsägning:"Jag kan tycka att det nästan är godare att grilla vegeterianer," korrekt mening ska vara: "Jag kan tycka att det nästan är godare att grilla vegetariskt."Även här försöker linda inte att snygga till mitt lilla verbala misstag. Hon ska nog få igen ngn dag.
Klockan 19.30 började grabbarna få myror i brallan och begav sig iväg för att hänge sig i blågult. Jag med jordens ondaste skoskav, Linda och Annika gick hem till Jenny Penny för ytterligare påfyllning av livets dryck.
Hemma hos jenny hände det saker. Bland annat fick mitt annars ganska härjade yttre, ytterligare en törn, genom att jennys nagel letade sig in i min haka vilket ledde till ett smärre blodbad och hennes lghet blev slakthus. Och vem är vem i denna röran då?låt mig reda ut:
Annika.
Linda.
Och tjejen som delvis är ansvarig till att jag kommer vara märkt för livet och som kvällen till ära enligt henne själv hade fixat håret helt i stil med Joey Tempest.
Jenny
Ålder: 21 starka bast
Location: Norrköping med kommer från och med denna vecka befinna sig bland barn, pippi och rövarna i Vimmerby, Småland
Med detta sagt så fortsätter jag inflika er i min lördagskväll. Efter blodbad och frisering var det dags att vika ihop alla kroppsdelar och bege sig mot den pågående inflyttningsfesten.
Därefter med lite partajande och för mycket vin i bagaget tragglade jag mig hemmåt, lyckades också prata in ett mobilsvar till Aykay Niggah i götet. Trodde på största allvar att jag hade drömt det men fick det förklarat för mig igår att så inte var fallet. Aja vette katten vad jag sa. Förmodligen inget som jag kan stå för..
men men nu ska jag vara lite romantisk med mig själv och gå och äta en "givande smörgås" som mor alltid brukar säga. Och till er hemma i Lisch, börja ladda...på torsdag landar örnen.
Dagens delikatess:
Sockerkaka
Motiveringen till detta val är: snabb bakat, enkel , även min broder skulle nog klara av att baka denna. Sedan är den inte så inspirerande att stoppa i munnen, därför är den klockrent val i detta inlägg då det suger helt sjukt mycket i sockertarmen just nu.
Ha det gött
ät en mört
Oblidoblar´n.
Nu är jag redo för some serious stekning!
Idag hade vi projektredovisning för hela vår produktion (uppsatser och utställning,) gick bra förutom att jag tycks besitta någon slags superkraft i att prata som en bulldozer, enda sättet att få tyst på mig när jag väl börjat är att knocka mig medvetslös eller i allfall så jag blir en tand eller hand (beror på slagkraft) fattigare.
Men annars gick det alldeles superB. Så bra tydligen så att vår utställning visades för det extravagansa branschfolket konferencierade i stan och det bästa...lasse b gav två tummar upp!bara det är värt min vikt i sockervadd!
Här kommer lite bilder på hur det kan te sig vid den kreativa och oerhört krävande process när 40 meter tyg ska hängas upp i taket och när koffein inte har intagits med måtta :
Emma (med namnskylt) och Jag (utan), tre koppar kaffe, två äpplen, 150 grader varmare,40 meter utom de 2 meterna vi har på huvudet), senare..
Gissa vem jag är!
Outfit med ökenpotential med lite hjälp av groupien sanna
konsten att "strike:a" en pose är få förunnat, jag ser mig sjäv som lyckligt lottad.
Inte alla som med hedern i behåll klarar av det här med att bära upp 10 meter tyg.
Imorgon är det lördag och jag ska nog hinna med att bidra med min del till växthusefferkten så vi i Sverige får lite värme till det här landet! Detta genom att göra några sköna tyska fynd på ÖB. Man bli som "tokig i ost" när man går där inne, går helt enkelt bananas och kommer alltid hem med helt sanslösa fynd som aldrig går att finna ngn annanstans.
Sedan blir det förmodligen inflyttningsfest för hela tian, förmodligen kommer vägen hem på natten kännas och vara tredubbelt så lång som den var vid skymmningen.
Cookie of the day:
Chokladboll
jag säger som de flesta amerikanska kvinnor: "Oh my god" och hur vacker är inte denna bilden,som ett naturlandskap eller ja..kul att jag sökte på "negerboll" och fick upp mer bilder än när jag sökte på "chokladboll," jag tänker inte ens gå in mer på det där, det är ju fredag..men men ha det stojigt och för att citera en stor dos skräck blandat med förtjusning- till kille:
"alltså, dom här killarna va. dom var inte tillsammans, " du vet inte vem du är men det vet vi.
Keep up the heat.
Hanna
