...med en smått ironisk ton men vad jag tror så låg det lite allvar i uttalandet av brodern min, fredrik, idag när yatzyt letat sig fram och mamma lite smått tjatat på honom halva dagen om att han skulle öppna teoriboken.
Vad har hänt sedan sist då?
Jo Hanna har bland mycket annat hunnit med att mer eller mindre tagit kontakt med sin protestantiska sida genom att vara närvarande vid kusinen Eriks konfirmation. Konfirmation.. det är ett mycket spännande moment måste jag bara få tillägga. Jag trodde jag hade koll på detta moment genom den egna erfarenheten som infann sig för alldeles för många år sedan.Men tvi fick jag!Konfirmation är en sådan där händelse man tror att man har koll på, lite ungdomar i vit nunnedräkt, en präst som verkar ha alldeles för mkt fritid och som passar på att ta tillfället i akt för att värva lite nya medlemmar till församlingen, kollekt (som man aldrig har pengar till men som man på ngt sätt alltid lyckas skramla ihop lite mynt till och lägger i det som om det vore en 500-hundring för att mörka ens snålhet) och vad är en konfirmation utan kvinnan vid orgeln?  
I mitt fall räddade orgelkvinnan hela den tristess jag på förhand trodde jag skulle få uppleva men när jag väl stod där och påbörjade insjukningen till mitt dagdrömsland så blev jag snabbt tillbaka dragen av en C betonad "Måne och Sol." Och sedan gick det aldrig att få stopp på henne! Blev sjukt inspirerande så det var bara att dra sin vers till psalmen och sjuda liv i de gamla stämbanden.Oh shit vad vackert det var!eller ja..tills min tondöve bror (som hatar den sången efter plågsamma konfirmationsminnen) betämde sig för att joina mitt redan lätt ironiserade sångförsök, vilket resulterade i att han sjöng mig ur balans och sedan kom jag aldrig in i matchen igen. Men orgelkvinnan rubbade han inte med sin kråksång iallafall..synd..
Sedan var det ju en föreställning bara att se min kära fader, fadder´n till kusinen, göra en handpålägging (och här finns det inget utrymme för feltolkning, det var enligt konfirmationens programblad just en handpåläggning som genomfördes) ihop med prällen, en kvinna som ingen visste vem hon var eller var hon kom ifrån och eventuellt var killen med huvudet i det blå också närvarande men det har jag inga säkra källor på..  
Och för dig som fortfarande är lite skeptisk över denna lilla anekdot tagen direkt ur mitt ganska osnygga och ocensurerade liv, lugn jag har allt på bild:

Fredriks kran, Alfreds armar och Saras nuna är glada att närvara på konfirmation och
framförallt mycket intresseradeoch engagerade!


Ja, mitt förtydligande förklarar situationen...eller ja..Tips från mig: Samla ett gäng kamrater prova på att spela "vem är vem i konfirmationen?" ett alldeles förträffligt spel som garanterat är en stämningshöjare när festen dalat. Obs, utgå ifrån denna bild...


en tredjedels släkt plus ngra norrmän..let´s party!!

Ohhh dagens kaaaaakkaaaaa na na na NA:
Bulle

Ja,en beskriving behövs väl här egentligen inte för detta är ju ingen kaka som blygar,  öm en säger..
En stark going som har en sjukt stor retropotetial och ger sjukt stor utdelning duktighetspoäng vid bakadet av den lilla läckerhäcken.

Hepp nu när har jag redovisat lite mer om vad jag fördrivit tiden med hemma på bygden, ska jag gå och slänga på det ukrainska bidraget och dansa som om ingen såg mig..
Chilla chilla med tequilla (ja jag kan stava till tequila men det rimmar goare med felstavning..)
hannan.