Jag har nu i exakt en veckas tid uppehållt mig inom militärtområde i ett hus med anor från 1983. I och med det har jag då också börjat få en fragmenterad bild över hur Arbetslivet kan tänkas bete sig.
Min kanske främsta Aha! upplevelse av en veckas praktisering är att mina misstankar rörande den institutionella  företeelse som infinner sig under tidsramen av två kvartar varje dag. Jag talar då inte om Svenska Flygflottijens helikopterskolas fanfar som varje dag vid tio truddiluttas ut för allmännt gehör på basen. Inte heller om det Camp av förstaårselever som verkar uppslutit sig strax utanför mitt kontors fönster. Nej nej.

Jag talar naturligtvis om Fikastunden AB. Och som vilken myndighet som helst har även denna rutiner som ställer vissa krav på sina arbetare. Krav/kriterier som framförs på bästa tänkbara sätt genom små meddelanden utplacerade på bästa tänkbara ställen. Som insidan av muggskåpet tillexempel. Meddelanden som vänligt men bestämt talar om för dig att du ska "diska muggen efter dig." Eller vid slarv:  "din mamma jobbar inte här." Ett enkelt sätt att slå undan benen på eventuella utbrytare och störningar av ordningen.

Som medarbetare bör du också uppmärksamma de osynliga "paxningarna" av de platser som finns till förfogande i det rum där diverse förtäring av söta saker sker. Som praktikant kan det vara svårt att se dessa "paxningar" vid de första dagarna, men du kommer snart bli varse om vilka platser som hör till vilka sittdynor.
Personligen gjorde jag det enkelt för mig och körde med ren potatis i gratängen och frågade helt enkelt hur hirarkin i det landskap av pinnstolar förhöll sig. Min egen plats blev på kanten längst ut, så jag riktigt får känna  på känslan av hur ett äkta utanförskap kan kännas. Trivsamt!

Ett plus fick jag förklarat för mig också är att man på fredagen tar med sig något "fikbart." Det naturligtvis upp till var och en och ingen förväntar sig det egentlligen men ville man fortfarande bli tilltalad till så var det det som gällde.
Så jag får väl bjuda på ngn gammal kaksort a la stenkaka från högstadiekokboken.

Ha en spektakulär helg hörrni!
Adjöken
hannie.