i ett sinnestillstånd likt madrassen efter familjesemestern

Japp det är jag. Igår var alltså dagen med stort E, eventdagen "Att skapa en ledare." Som ni tidigare kan ha följt så har arbetet med denna lilla tillställning i trivsamhetens tecken varit allt annat än lindrig och följsam. Men igår gick det som ålen i näven, fullkomligt smidigt och nästan lite för bra. Allt flöt på; utställningen, debatten, råttorna höll sig undan, ingen stege föll på någon, ingen fick någon stöt av det mycket tveksamma elskåpet placerat i "stora salen" och framförallt  så verkade alla besökare som tagit sig till vårt event faktiskt få plats.
Som jag sagt tidigare, Planering är A och O.

Eftersom det verkar ha infunnit sig någotslags bakterie i min hjärna som äter av mina hjärnceller (nej, jag har inte supit bort alla, thank you very much) så glömde jag igårdagens stress att ta med min kamera för dokumentation. Detta gör att jag kommer lägga upp bilder vid ett senare tillfälle. Typ om några dagar. räknar kallt med att mina trogna kollegeor var flitiga med kamerorna igår. Tyckte jag såg  en och en annan tendens till paparazzi/frenetiskt fotande igår.

Hur gick det då?Ja, säg det den som vet. Personligen tyckte jag det flöt på bra, kommer inte ihåg mycket  av vad som sas vid själva debatten. Då befann jag mig nämligen i en sinnestillstånd som jag inte kan sätta ord på, men black out artat var det.
Vad som sas till oss efteråt var i allafall att den hade varit bra likaså utsällningen i det avgränsade rummet. Pontus (en av de konstärer som ställde ut verk) menade skämtsamt att han sålt betydligt för lite för vad hans ekonomi klarade och menade nu att han nu skulle bli tvungen att sälja sin kropp för att få ihop till resepengar inför resan till Thailand som han och Jenny åker på nästa vecka. jag kontrade m att det nog skulle fungera bättre om han sålde sig själv, "folk förväntar ju sig hela förpackningen inte innehållet.." Urlogiskt?!!!
Men men bra gick det nog tydligen och ett smärre presshav var också på plats. Så alla ni som känner att ni inte fått nog av min dialekt odlad från slätten kan ju alltid slå på kanal lokal/Östergötland och se linda och min schnygga nuna nu på torsdag kl 17. Eller läsa om oss i NT eller någon av de andra tre tidiningar som vi inte har ngn aning om att de var på plats.

När kalaset var slut vid 18 tiden var det dags att traska de 30metrarna till världens bar och ladda magen med lite macka och rötjut (cider för min del) tills det var dags att röra på veckans ömmaste kroppsdelar, fötterna, och bege sig mot jenny och pontus sköna bohag beläget på söder.
Där spelades det spel, argumenterades, ritades, skrevs ord som vi inte själva visste fanns och trivsammades tills klockan slog halv ett och min trötta hjärna började sända ut signaler om hemgång.
Så i den kalla natten traskade två trötta men nöjda hjältar, mig själv och annika hemmåt. Jag somnade snabbare än vad jag kan säga tv3ponktse

Dagen den 13 har inte bjudit på mer än en vända på stan, en väska, irriterande 15 åringar och min värmepåse. Men det gör inget jag har gillat läget ändå.
Imorrn är det presentation och nya tag!

ha det så länge
tjosan
hanny.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0