Mina småskalkar!

Hur har helget varit?!

Själv har den varit alldeles förträfflig. Jag tog mitt sans till fånga & gjorde helgen till en lugnare variant än de två senaste, vilket jag inte ångrade.
I Fredags blev det promenad i villakvarteret där jag bor.
Och det är bara att erkänna. Jag blir lite av en fönstertittare där jag i skydd av mörkret strosar gata upp och ner i jakt på kalorierna. Ibland slår jag riktigt av på takten för att se hur fint det lyser där innefrån och vid vissa hus stannar jag liksom upp och önskar för ett kort ögonblick att jag vore adopterad. Men man får ju vad man förtjänar som det så fint heter. Iallafall, man får säga vad man vill men hösten är fasiken min bästa årstid.
Kallt, rått och djävligt. Precis som jag.

I Lördags fick jag besök av frida´t. Hon kände för en minisemester då hennes lägenhet på morgonen hade invaderats av 17 karlar. Det blev hembakt, blektjut och soppa, SOM jag tyckte att jag lyckades med ända framtills jag insåg att jag inte köpt kräftstjärtar och soppan var en kräftsoppa.


Söndagen spenderade jag på stan halvjäktandes efter en liten postlåda. Sedan blev det promenad. Igen.
Verkar som om min kropp bestämt sig att bräcka gert fylkin och robert aschbergs lilla söndagspromenad.


Ni vet vem ni vill skall sprida glans/
h.