Mina Klimpar!

Nyss hemkommen från kurs i sthlm kan man man lugnt konstatera att veckan tycks gå i 1090. Så eftersom jag numera inte längre har tid att leva i nuet så har jag bytt livsstrategi lite granna och anammat lite av "det var bättre förr" tänket dvs inget lev i nuet-titta tillbaka på det istället.
Så helt i min nya livsidé så tänkte jag först och främst gratta att vår allas favoritkerstin som (också lyckligtvis även tillvardags är min mor) i torsdags gick över 45 strecket. Grattis!

Sedan kan jag bara konstatera efter kursande i stan att när man blir vuxen, då äter man. Med 3 timmars mellanrum. Minsta lilla överträdelse av tiden och folk börjar titta oroligt på klockan och röra på sig precis som om trädsmaken är så långt gången att den riskerar bli kronisk, likt hovbölden som samtidigt presenteras via powerpoint. Och sedan gillar man att prata om sina barn eller barnbarn eller fadderbarn eller barnbarnsbarn. ja, alla av rasen fotfolk går bra bara man pratar om dem. När sedan en annan försöker klämma in med en lite förtidig fredagsfräckis eller manuverar in samtalet på någonting annats så får man blicken "du vet inte vad du pratar om för du har inga barn" och sedan återgår man till barnpratadet. 
Men två bra saker! Jag lyckades bjuda in mig själv till alexandra och emelies mysiga lilla lägenhet mitt i stan! Den är aldrig fel...

Nä men hörrni, nu ska jag jobba. Rasten är slut och jag har en fyrhjuling som vill bli försäkrad.

Ni vet vem ni/
H.