I sann Halloweenanda drar jag vidare mot mer ödsliga vidder. Idag beger jag mig hemåt för arbete på mitt gamla kontor. En annan är ju eftertraktat på arbetsmarknaden. moahaha.

Nej nu ska jag inte sitta här och kasta spottloskor i ansiktet på pensionärerna som letar burkar i papperskorgarna i nordstan. De behövs de med.
Och inte ska jag sitta här och göra mig märkvärdig & känna mig utvald, förra chefen menade trotsallt att "kompentsen finns ju, vi behöver bara ett par extra händer de tre dagarna." Men det är inget som jag har nämnt när jag, mellan kontorsplatsen och skrivaren, deklarerat hur oumbärlig jag är.
"Stora ord, liten verkstad" fick jag till svar. Vet inte hur mitt ego skall tolka detta, förmodligen vrider jag det till något smickrande.

Så det blir en vecka i Lidis. Så är det någon som behöver en partycrasher, vill dräpa en köpp kaffe eller bara vill samtala om livets små lustigheter- vet ni vem ni ska ringa!


Ni vet vem ni/
h.


Förresten,..känner ni er lite ensamma och har ett behov av lite närhet? Skaffa en granitgrå kofta med silverpärlor brodererade på. Jag har aldrig blivit så här mycket antastad, klappad, känd (?!) på  som jag blivit idag. Trevligt.