Mina fillisar!


Ibland ifrågasätter jag mig själv starkt.  
Helt oberoende av varandra har nu 4 personer frågat mig om jag är med i P3s morgonpasset. Så härmed gör jag ett dementerande, nej det är inte jag som är Hanna Hellqvist.
Ni är la för goa.
Första samtalet jag fick om detta var i och för sig ganska humoristiskt. Jag var på väg till jobbet en augustimorgon när min vän Emma ringde mig och frågade mig om hur det var att äta frukost med Ernst Billgren. Givetvis kontrade jag med total oförståelse. Det var år 2008.
År 2010 har inget ändrats.
I lördags fick jag återigen höra att min röst tydligen är lik hellqvists. Och så fick jag frågan om jag gått på ett av göteborgs gymnasium för 2 år sedan.
2 ggr på en kväll var jag alltså någon annan. Inte annat än att tankarna drar iväg till livets mening och varför jag finns när ens existens gång på gång ifrågasätts.
Men jag gillar´t, ska jag vara ärlig så kan det ibland bli lite mycket att vara mig.
Då kan det vara enkelt att göra en Dr Jekyll och Mr Hyde, byta om lite grand.


Ni vet vem ni saknat/
h.